Om livet på landet, vår familj & vårt hem. Och kanske lite annat...

lördag 14 januari 2012

Tåg äventyret!

Vinkar adjö till pappa på Nässjö Stn

Spanar in allt folk


Spänd förväntan


Man får inte trycka på den röda knappen!! Okej.

Alice kontrollerar biljetten & bokstaverar....





Mammas stora lilla tjej

En mycket nöjd & lycklig Alice

Alice har länge varit intresserad av tåg. Brio banan hemma körs flitigt & så fort hon ser ett tåg ute som passerar så tittar hon på oss med frågande blick & säger; åka tåg? Så igår när vi var lediga hela familjen så var det äntligen dags att svara ja på den frågan. Idag ska vi åka tåg!!
Pappan skjutsade in oss till station & när vi köpte biljett så var Alice väldigt otålig & ville gå till tåget genast. Väl på tåget, när vi vinkat adjö till pappan så fick A välja plats & äventyret kunde börja! Allt kan vara spännande för en 2-åring.....bland annat två knappar.....en röd & en blå.....en trycker man på om man vill stiga av & den andra är en nöd knapp, det har A lärt sig nu. Först tryckte A på den röda & konduktören kom med bannor. Sen fick hon lov att trycka på den blå när vi närmade oss Eksjö. Alla människor på tåget, hus & skog som passera utanför fönstret ja allt var spännande, det hände ju något hela tiden & ganska snart var vi framme vid vår slut station. Vi klev av & vinkade adjö till tåget, gick den korta biten bort till kondis & mötte upp med pappan. Alice berättade för pappan om äventyret, om knapparna allt medans vi njöt av en härlig frukost & fika på Princess.
Lyckan gick inte att ta miste på!
Så enkelt- en kort tågresa. Men ändå så stort....för en 2-årig tjej.

2 kommentarer:

  1. Hon är ju för fin, eran Alice...vissa stora och små människor kommer man liksom bara ihåg lite extra, fast man bara haft ett kort möte med dem...:)

    Glad jag blir att du blev så nöjd med dina vingar, Malin...

    Allt gott inför veckan som ligger framför, kram! /Ida

    SvaraRadera
  2. Va mysigt!! Upplevelser stora som små är bästa "presenten" för barn! Kan du skicka hit lite hår till Mira ...snälla! ;-) Kram

    SvaraRadera